Ett skitland?

Sverige låg på topp efter andra världskriget. Industrin gick på högvarv, affärerna blomstrade och det byggdes och alla hade jobb. Till och med arbetskraft behövdes, tänk så många finnar som kom till Sverige och alla jugoslaver. Men det var då det.

Idag läggs allt mer ut på entreprenad. Det är billigare att hyra någon för en högre timpenning än att anställa. Så säger i alla fall ekonomerna.
Och då är det tydligen sant.

Från att ha haft västvärldens bästa allmännytta så har våra politiker sakta men säkert monterat ner det mesta. Varför kan man undra?
Med tanke på vilken skattesats vi betalar så borde ju allt vara ett under av effektivitet.
Men icke!

Nu har man petat i sjukvården, försvaret, skolan, pensionen, bankerna, posten, polisen och tågtrafiken. Och INGET fungerar!
Dessutom har det blivit mycket svårare att ha bil. Det saknas parkeringar, genomfart är reglerat och zoner skapas där alla andra än biltrafiken har företräde.
Samtidigt höjs bensinskatten.

Man måste vara frisk för att söka vård, man ger så låga löner till polisen att de slutar och landet är inte alls hotat. Men en JÄTTESATSNING på Gotland med hela 150 man(!) ska visa omvärlden att vi är starka.
Med pensionärer som knappt klarar sig, en skola som är kaos och en välfärd som är löjligt låg så har i alla fall politikerna lyckats.
Då förtjänar de ju sin lön, och kanske en höjning också?

Man har alltså lagt ner det mesta på en bottennivå, eller strax under för att i samma veva öppna gränserna och ta in fler som ska dela kakan. ”Oj, det saknas visst bostäder”, då HYR man hotell och annat för en fin peng.
Några gör sig en förmögenhet på skattepengar.
Kanske något för Sjöstedt (V) att hugga på? Eller hugger han inte på vissa partier?

Regeringen gör vad den kan för att marginalisera befolkningen, förutom att betala in skatter.
Istället öppnar man gränser och tar hit kreti och pleti, några ID-krav behövs inte. Sen beslutar man generöst att ALLA nya här ska ha rätt till bostad och bidrag och naturligtvis jobb.
Som om staten har jobb på lager?

Här sker det märkliga, facken (och regeringen) menar att alla SKA ha samma lön.

Om man som företagare väljer mellan en som varken har skola i ryggen eller behärskar svenska i tal och skrift, och en som har allt det så är valet lätt.

Får man inte jobb (kanske beror på obefintlig skolgång, eller att inte kunna svenska) så har man rätt till bidrag.
Det kan hålla på så år efter år.

Många av problemen beror på den extrema invandring vi fick, och statens oförmåga att hantera den. Fast DET får man inte säga.

Det som en gång var Sverige har idag blivit en sörja av icke-fungerande verk och funktioner.

Sorgligt.