Städer

Det pratas om att våra större städer är trånga, att priser på bostäder och butikslokaler är skyhöga, och att trafiken är kaosartad.
Det kanske inte är så konstigt egentligen. Städerna växte fram för flera hundra år sedan eller till och med ännu längre sedan.
Förut bodde inte så många i staden och trafiken var som mest häst och vagn.
Men det var då det.

Sedan har myndigheter byggt ut i etapper för att matcha rådande situation. Men med växande befolkning och ökad trafik så räcker det inte till.
Vägarna är smala och genererar köer. Det är ont om parkeringar och många drar sig för att köra i stan.

Med tanke på hur landet ser ut så borde det inte vara så svårt att bygga en helt ny stad. Låt alla planerare jobba fram förslag som rymmer allt vi känner till. Bygg smart och förbered för utbyggnader. Bygg gator så trafiken fungerar och det borde vara ett krav att man ALLTID bygger en parkering längst ner i alla hus.
Det är väl bättre att bygga smart så att det fungerar smidigt än att göra som idag när man FÖRSVÅRAR trafiken avsiktligt och tror att alla ska gå, cykla och ändå gilla läget?

Tänk till exempel på alla som har svårt att gå, och alla de som handlar något skrymmande. Förväntas de åka buss? Hur tror man att barnfamiljer ska fungera med en massa barn, barnvagnar och matkassar?
Det är väldigt lätt att sitta och bestämma när man får skjuts av SÄPO och slipper allt krångel.

Hur troligt är det att till exempel Stefan Lövén letar en p-plats, eller står i busskö med paket och kassar?
Nej, det händer inte men då är de inte heller insatta i det dagliga.
Men det är ju lätt att hitta på lagar och förordningar för andra, de drabbas ju inte själva.

Nu har det blivit så att bilister jagas med blåslampa och bilar ska helst förbjudas i städer. Man förväntas gå, eller cykla. Jättepraktiskt om man har handlat en massa och har barnvagn.
Bygger man en helt ny stad så kanske en del av problemen försvinner. Det optimala borde vara en rund stad, med en park i mitten och hus och vägar i cirklar runt om.

Kanske värt att prova?

Landet Sverige

Märkligt hur det är.
I viket annat land får man barnbidrag, fri skola, fri sjukvård, fri tandvård, bostadsbidrag, socialbidrag fast man inte är medborgare?
Kanske något är ändrat men Sverige fortsätter att ösa ut pengar till folk som kommer hit,
Bra kanske, men var kommer pengarna ifrån?
Och vad ger det för signaler till de som letar ett nytt land?
Tänk om det blir allmänt känt bland flyktingar och smugglare att Sverige är mest generöst av alla, det finns inga direkta krav, polisen är svag och man får pengar av staten samt boende.
Är man sen inte nöjd så kan man överklaga!

Språket är inget hinder, man behöver inte kunna svenska för staten ordnar tolkar.
Det är inte jobbigt med kulturen och normer för man kan göra som man vill, det går utmärkt att ha egna värderingar med sig. Det kan till och med gå före svensk lag!
Man behöver inte visa en massa ID-papper, det räcker att uppge något så skriver myndigheterna ner det.

Bostäder är heller inget hinder, för staten låter nyanlända gå före i kön för att det ska gå snabbt.

Sjukvården är rätt bra och det kostar heller inget för staten betalar. Det är lika med tandvården, den kostar bara 50 kronor för nyanlända. För medborgare så är det full taxa!

Åker man buss eller tåg så är det för det mesta gratis för staten betalar det med.
Visst låter det bra?

Det skulle i alla fall jag tycka om jag satt i en utsatt position.

Då är det värt att passera genom en massa länder i Europa och att fortsätta norrut.

Det är ändå märkligt att man GÅR från ett land med rejäl värme, genom hela Europa, till landet längst bort, längst norrut där det är mörkt och kallt halva året och där man har en helt annan syn på det mesta än man är van vid. Kan det vara så att de ekonomiska villkoren gör att man tar sig hela vägen oavsett att trygghet och fred råder i alla länder man passerar?
Sverige har fått ryktet att det mesta betalas av staten, man kan utöva sin religion och följa sina normer och värderingar utan att anpassa sig till det nya landet.
Är det konstigt att så många vill hit då?

Cancer

Fler och fler drabbas och kompisar man känner dör, och lämnar släkt och bekanta utan att någon får svar på VARFÖR det blev så här.

Tack och lov kan mycket bromsas, eller tom. botas. En del kan inte botas alls. Bara lindras.

I mitt eget fall började det som yrsel. Vafan? Blodtrycket?

Åk till VC och sitt på akuten… timmarna går, men så plötsligt får man komma in. En AT-läkare frågar om symptomen och efter att ha tagit diverse prover är man då ”frisk” och får åka hem. Inget konstigt hittat, inga värden som visar något.

Så fortsätter det, dagarna går och yrseln återkommer.

Nytt besök på VC – men inget är fel. För säkerhets skull bör en sjukgymnast kolla läget.

Jaha, boka tid hos en sådan och vänta. Dagarna blir veckor…

SÅ är det dags, nytt besök – nu hos en sjukgymnast som säger att Kristallsjuka troligen orsakar allt elände. Efter diverse övningar är det bara att åka hem med ett träningsprogram.

Träna hemma och rulla huvudet enligt instruktion och det bör hjälpa. Men det gör det inte.

Nytt besök på Akuten, och ny AT-läkare. Vid beskrivningen av symptomen säger läkaren ”Vad intressant!”, och lägger huvudet på sned…

Förtroendeingivande?

Inget svar, inget råd, det är bäst att åka hem och återkomma om symptomen kommer tillbaka.

Jaha, veckorna går med yrsel då och då. Eftersom det inte ger något så åker inte undertecknad till akuten.

Så håller det på, yrseln kommer då och då och det blir värre med tiden. Yrseln gör att jag måste hålla mig i något (inte så praktiskt på kundbesök) och på kontoret åker jag som en flörtkula mellan väggarna i korridoren

Till slut ledsnar kollegorna och säger ”NU får du GÖRA något” så jag ringer akuten (igen) och får höra att ”jag tillhör ett annat vårddistrikt och måste tala med dem i första hand”. Praktiskt när jag jobbar 1 km från sjukhuset – men inte får åka dit.

Ironi i kvadrat. 

Nåväl, jag sätter mig i bilen och åker 6 mil till ”mitt” sjukhus. Där jag varit flera gånger tidigare i ärendet. Det känns ju väldigt tveksamt.

Nu träffar jag en läkare av den ”gamla” stammen. Han konstaterade efter ett par minuter att det krävs högre kunskaper och remitterar mig TILLBAKA till sjukhus nr 1. 

Återigen 6 mil i bil, och in på sjukhuset där jag blir hänvisad till ett rum för att vänta på doktorn. Efter några ögonblick kommer två läkare in.
De frågar lite och hummar och går ut igen,

Så, efter ett par minuter kommer de tillbaka. ”De är så här, att du kommer bli inlagd på avdelning. NU!”

Va?

Jag kan inte bli inlagd.. bilen står ju här ute och jobbet….

”NU!” säger läkarna. Inom 10 minuter kom en transport och körde mig till en avdelning, där sedvanlig inskrivning mm följde.

Nu satt jag på min säng och fattade ingenting. Bra i och för sig om någon kan ta bort yrseln…

Så kommer det in ett antal i vita rockar (nä, inte som i Gökboet) och ser allvarliga ut.

”Du är inskriven för operation – om en vecka!”
Va?

Bäst att ringa hem och berätta….

SÅ följde ett antal dagar med en massa prover. Maten var superb så det gick ingen nöd på mig på något sätt. Men det var tråkigt.

Man misstänkte något i huvudet sa de…

Så kom dagen D. Operation. Förberedelser och specialdusch inför det hela.

Efter operationen (ett antal timmar på uppvak mm) så var jag tillbaka på salen. I sängen.

Efter någon dag fick jag sitta på sängkanten. Det kändes inte helt stabilt så jag fick en stå-rullator, eller ståbord kanske det heter.
Jag provade att ställa mig, med ett fast grepp om rullatorn. Aj vad svårt det var…

Efter några dagar kunde jag gå hjälpligt, konstigt att inte KUNNA gå… jag stapplade runt i korridoren med hjälp av rullatorn, med en droppställning fäst i armen, Måste sett ut som om jag var 100 år.

Så höll det på, lååångsamt blev jag starkare och kunde till slut gå runt UTAN hjälpmedel – men det tog några veckor.

Vad hände under tiden kan man fråga sig? 

Ja ett antal doktorer, kirurger mm förklarade för familjen och mig att man hade opererat bort en tumör i lillhjärnan, som INTE var trevlig. GLIOBLASTOM heter cancerformen och den är inte att leka med.

Nu är den klassad i fyra steg, 1-4. Ett är någorlunda ok, fyra är värst, elakast.

Vad var det här då?

Jo, det var en 4…

Ska det vara så ska det vara ordentligt!

Nu har det gått ett par år och det har blivit bättre. Diverse uppföljande röntgen och läkarkonsultationer visar (än så länge) inga förändringar, men en doktor sa att man diskuterat mig inom gruppen.

Va?

Jo, de var förvånade att jag fortfarande stod upp..

Hemma igen sökte jag på internet om GLIOBLASTOM och vad han kan ha menat.

DÄR, jag hittade det – vad står det…?

”GLIOBLASTOM är en elak cancerform, överlevnadschansen är mindre än 10%”.

Sensmoralen är – se inte lättvindigt på yrsel.

Systemkollaps

Det är så mycket idag som på något sätt beror på invandringen. Oavsett om man gillar det eller inte.
Det kommenteras om vår gränsbevakning som är bristfällig. I princip kan vem som helst komma in i landet – och man behöver inte ID-handkingar att visa upp!
Kan man ana en politisk agenda här? Kan det vara så att det är PK att lätta på kraven och på så vis vinna politiska poäng?

Eller vad är syftet?

Vi har sedan massor av år en bostadsbrist. Det har drivit upp priser och man har med bostadsköer försökt hålla någon slags ordning.
Då kommer ett direktiv från myndigheterna att nu ska flyktingar/immigranter gå förbi kön och prioriteras framför andra.
Strålande!
Står alltså någon i kö i flera år så kommer någon som INTE stått i kö och går förbi hux flux!
Rättvist eller?

Det klagas och kommenteras om vården, eller snarare bristen på adekvat vård. Sjukhusen är fullbelagda, och personalen slutar.
Det är brist på det mesta.
Ett läkarbesök kostar 150 – 300 kronor ungefär, det kan man väl acceptera.
Men myndigheterna har bestämt att flyktingar/immigranter endast behöver betala 50 kronor!
Rättvist eller?

Det är lika med tandvården. Är man flykting/immigrant så kostar det bara 50 kronor.
Medborgarna får betala full taxa.
Rättvist eller?

Det klagas på polisen av och till. I trafiken är de inte populära men när det händer något allvarligt så är polisen välkommen.
Men i vissa områden är de inte välkomna – där kastar man stenar på polisen!
Det är lika för brandkår och ambulans.
Med stenar så vill vissa visa sin makt och hålla blåljuspersonal borta.

Det rapporteras nästan dagligen om överfall och våldtäkter, men polisen har inte ofta bevis och OM de har det så behöver inte gärningsmannen vara speciellt orolig.
Antingen kommer en smidig advokat och får den skyldige frisläppt eller så överklagar man domen och får ett sänkt straff eller blir frikänd. Och då kan man ju vänta sig ett fint skadestånd!
Här borde rättsystemet skärpa sig ordentligt!
Tilltron sjunker.

Med tanke på alla ensamkommande (nästan bara killar) som blir äldre så kommer frågan: vad händer när de blir gamla och behöver vård?
De har nästan samma ålder (enligt vad de själva uppgivit) så när det blir dags så ställs det stora krav på vård/hemtjänst.

Det klagas på pensionerna. Ta ett exempel; en dam som jobbat i 50-60 år får ut en skitpeng efter hela livet. Hon kan inte leva på sin pension utan måste dra in på allt om det ska fungera.
Kommer någon från annat land som asylsökande/immigrant så blir det andra villkor som gäller.
Då får man bidrag och tillägg så det kan bli 25-30 000 kronor EFTER skatt per månad!
Rättvist eller?

Så här kan man fortsätta att räkna upp orättvisor.
Oavsett så ska det väl inte innebära FLER fördelar jämfört med medborgarnas?
Hur tänker regering och myndigheter?
Rättvist eller?

Genom att särbehandla andra framför den egna befolkningen så underblåser man motsättningar och hat.
Om inte annat så kan man som politiker bli bortröstad.

Väder

Få saker är så populära att diskutera som vädret. I detta land där sommaren är frånvarande mer än halva året är varje ändring av vädret ett aktuellt tema. På hösten är det diskussioner om hur sommaren varit, att det varit alltför varmt eller alltför kallt. Hur ska då hösten bli?
Blir det en regnig höst så är inte det bra – om inte grundvattnet är lågt.
Blir hösten solig och varm så är alla glada! Tänk en solig dag i september/oktober, det kan nästan inte bli mycket bättre!

Sen börjar träden tappa blad och det blir mulet och regnigt. Och kallt.
November kan vara riktigt läbbig och folk kurar ihop sig och väntar på vintern som ska komma.
”Det var likadant i fjol – kallt och blåsigt”
”Ja tänk att det ALDRIG blir bättre”
Folk är aldrig nöjda – det kan alltid bli bättre!

Ja sen blir det vinter och då är det givet att diskutera snödjupet, temperaturen och bristen på sol.
”Usch vad kallt det är” eller ”Fy vad slaskigt det är”. Ingenting är riktigt bra.
Det är klart att det inte är kul att skotta och ploga och få undan eländet från vägarna och trädgården.
Det är gemensamt att diskutera hur eländigt det är att sopa av snön från bilen varje dag. Och det är lika populärt att klaga på snöröjningen som antingen är eftersatt eller i vägen i trafiken.
Ingenting är riktigt bra.
Dessutom måste det grusas på vägar och trottoarer!

När våren kommer och snön smälter undan så är folk förbannade på allt slask på vägarna. Bilen blir ju helt nedskitad på bara 100 meter!
Man tvättar och bilen blir skitig igen.
Suck.
Ju mer det torkar desto bättre blir det. Till slut är vägarna torra och trädgårdarna börjar leva. Då åker trädgårdsstolarna fram och folk har ett nytt ämne att diskutera.
”TÄNK så hääärligt det är att sitta ute i solen…”
”Vi grillade i helgen – det var sååå gott!”

Då börjar den eviga diskussionen om allt grus som ligger kvar.
Promenerar man så är det för mycket grus.
Cyklar man så är gruset farligt – man kan ju köra omkull!
Bilister klagar på allt grus som ligger på vägarna.
Och det följer med grus in i bostaden och in i bilen.
Givet ämne igen. Folk är irriterade på allt grus. ”NÄR ska kommunen ta bort det?”
Till slut samlar man upp allt grus och det är VÅR – äntligen!
Torra vägar, inget damm och vi vill ha SOL och VÄRME.
Nu är folk gladare och ämnet för dagen är ju hur BRA det har blivit. ÄNTLIGEN är det varmare.

Man bevakar nyheterna och väntar på väderrapporten – ska det bli fint framöver?
Så blir det sommar. Skolorna slutar och semestrarna börjar. Oroligt följer många väderrapporter för att planera sin sommar.
Det blir naturligtvis bakslag, regnet står som spön i backen och temperaturen sjunker.
”Ska det vara så här i midsommar?”

Jodå, midsommaren blir kall och regnig. Sommarens höjdpunkt?
Snarare sommarens köldknäpp.
Diskussionerna om hur illa det var går varma.
”Snart vänder det”
”Nu blir det mörkare”
”Det är bara ett halvår till julafton”

Så går sommaren med ömsom sol, ömsom regn. När semestrarna lider mot sina slut så brukar vädret bli allt bättre.
Då diskuteras hur bra eller dåligt det är med tidig respektive sen semester.
”Det är mer solchans i sluter av sommaren”
”Förra året var det bättre i Juni”

Så lider sommaren mot sitt slut och hösten nalkas. Folk slutar semestern och man går till jobbet.
DÅ börjar det fina höstvädret!
Nu går diskussionerna heta om vädret som minsann kunde ha varit i somras istället!

Så kommer hösten till slut och allt börjar om.

Samma diskussioner, samma argument.

Få saker förenar så mycket som vädret.

Rebell

I stora delar av världen har man inte traditionen att diskutera det man är oense om. Istället blir man rebell, och går in i en grupp med likasinnade.
Med hjälp av en massa vapen kan man då visa sitt missnöje genom våld. Överfall, kidnappning och mord brukar fungera och man kan strida mot regeringen tex. Eller andra grupper, eller vem som helst. Våldet inom gruppen blir ett självändamål och man attackerar allt.
Det finns massor av exempel: I Syd- och Mellanamerika, i Afrika, i mellanöstern, i Asien och lite i Europa.
Blandar man in lite religion och vänsterromantik så är konceptet klart!

Sen är det bara att gå ut och kämpa! Man är emot poliser, militärer och etablissemanget. Genom kidnappningar och rån finansierar man sin verksamhet.
Hur går det då med ruljangsen? 

Ja de flesta blir skjutna till slut och dör inte så ärofyllt som de trodde en gång i tiden.
I media rapporteras det om olika grupperingar som kämpar för din sak, eller bara bråkar ändå.
I Syd- och Mellanamerika är det oftast gerillagrupper som krigar mot regeringen, i Afrika brukar det vara islamistiska grupper som slåss mot allt för en obestämd sak, bara man får terrorisera. I Asien brukar det vara islamistiska grupperingar som slåss mot staten.

Varför?
Det kan man ju undra, men det är lätt att få anhängare om man går till obildade och fattiga och lovar guld och gröna skogar.
Hur kan man förebygga det här då?
Ja det går nog inte att helt radera problemet. Kommer man tillrätta med korruption så är det ju en bra bit på väg.

Utbildning kanske hjälper i viss mån, med till syvende och sist så beror det på personen i fråga – vill man leva som rebell/kriminell så väljer man det.