Överklagan

Tänk att du kört för fort, du har fått böter och det är dags att betala. Är det?
Nej, man ju överklaga!
Då tas frågan upp igen och troligen blir resultatet att du SLIPPER betala!
Perfekt!

Vid grövre brott lönar det sig att överklaga. Är någon dömd för mord så är det inte otroligt att domen ändras och man får ett mildare ”straff”.
Perfekt!

Det har skrivits om kvinnor som misshandlats och den skyldige dömts till fängelse.
Snart läser man om att samma person överklagar – och går fri! Inget kan bevisas, inget kan uteslutas…
Perfekt för den skyldige – ett helvete för den misshandlade.
Men det struntar ju myndigheterna i för det är ju alltid mest synd om den skyldige. Det beror ju  på hans tidigare upplevelser…

Och nu till det aktuella fallen med de asylsökande afghanerna. De har prövats och befunnits icke trovärdiga för att få asyl och stanna här (på det allmännas bekostnad).
Då överklagar de och med lite tur ändras beslutet.

Rättssystemet i Sverige är ett skämt, det är inget nytt, men hur kan resultatet bli annorlunda om man överklagar?
Vare sig om det gäller en fortkörning, misshandel eller mord så borde väl alla undersökningar, vittnen eller teknisk bevisning inför första domen vara glasklara?
Eller är det så att första domslutet inte är tillförlitligt?

Om så är fallet kan ju allting överklagas!
Det betyder att rättsliga beslut inte per automatik gäller – man har allt att vinna på en överklagan. Är man inte nöjd så överklaga!
Det kan ju i och för sig vara praktiskt om det gäller valutgången, har fel parti vunnit så kan man överklaga!