Invandringen

Det går inte en dag utan att någon kommenterar invandringen i Sverige. Eller snarare invandringspolitiken. Eller båda.
Börja med invandrarna, att fly krig är inte svårt att förstå. Att ”fly” av ekonomiska skäl är däremot INTE förståeligt.

Man kan ju se det så här; Om någon ”flyr från krig” i ett land, och tar sig genom 5-7 länder i Europa för att hamna i Sverige till slut, så kan man ju undra hur mycket flykt handlar det om? Sen så kan man ju också undra varför man i ett sådant läge lämnar sin fru och sina barn att stanna i kriget?
Det rimmar ju inte…

Om man vänder på det hela, säg att det är krig i Sverige och det bästa är att fly till säkerheten, då lämnar vi väl inte familjen kvar i Sverige? Och om det då är fred i Tyskland fortsätter man då ända till Grekland? Eller?

Sen kommer ju hanteringen av alla ”ensamkommande barn”. Barn är man till 15 eller 18 års ålder, beroende på. När media visar film och bilder på de som ska föreställa barn, kan man ju undra om de åldras i rasande fart?
Ser någon ut att vara 40 år men hävdar att han är 14 år så ringer varningsklockorna. Hos allmänheten i alla fall, men inte hos politiker, myndigheter och vänsterfolk. De hävdar att då är det så!
Eftersom den sökande saknar alla papper går inget att bevisa och då följer man muntliga uppgifter. PK-människorna jublar.

Inne i landet börjar myndigheterna med sin information om alla rättigheter man har i landet. Som flykting i alla fall.
Bidrag, bidrag och ännu mer bidrag.
Myndigheterna ger gärna bidrag, mat, sovplats eller bostad till den som kommer hit. VÅRA skattepengar alltså.
Men, är det inga KRAV på den som kommer hit? Nej det är det inte. Den som kommit hit blir anvisad en plats på SFI (Svenska För Invandare) men hur är det med kravet på närvaro och resultat för att få bidrag?

Med tanke på att många som kommer hit faktiskt inte kan läsa över huvud taget, och de sätts i samma ”klass” som de som kan läsa, och de som faktiskt har en utbildning är det inte bra.
Perfekt.
Det kan ju vem som helst räkna ut att det INTE fungerar, Ja, inte politiker och myndigheter förstås. I deras värld är alla lika, och då tar till sig av SFI för att bli goda medborgare och få jobb.

Jobb ja, om någon INTE kan svenska, hur troligt är det att vederbörande får ett jobb? Vilken arbetsgivare anställer en person som INTE kan språket? Eller inte ens kan läsa?
Här har i alla fall en del politiker vaknat, och de vill att de som är ”underutbildade” kan få ett enklare jobb, utan krav på språket, men till en mindre lön.
Men se DET går inte!
Nu börjar facket och andra vänstermänniskor att höja rösterna. ”Man kan inte SÄNKA lönerna!”
Sänka? Vem fan har pratat om att SÄNKA löner?

Så då kommer frågan igen; vilken arbetsgivare anställer någon (med riktig lön) som inte kan läsa, och inte pratar svenska? Då anställer man ju hellre en som KAN språket och som KAN läsa.
Eller?

Hur har politikerna tänkt egentligen?

Man kan ju tycka att det här med mångkultur är bra och det berikar oss. Man kan ju också tycka att man tar seden dit man kommer, och anpassar sig efter de förhållanden som råder.
Hur det är med detta kan ju diskuteras, men att komma hit och KRÄVA det ena efter det andra är inte rätt. Då blir folk förbannade även om protesterna tystas ner av myndigheter och politiker.
Missnöjet växer och partier och organisationer blir starkare, så var detta slutar vet vi inte idag.

Den stora frågan som ligger över oss är VARFÖR alla dessa politiker och PK-ivrare vurmar för att Sverige mer och mer ska bli muslimskt. Vad är tanken?
Ett litet kristet, om än inte särskilt religiöst land ska ta mot massor av muslimer som predikar för sin tro, och då tar plats i de flesta städer. Moskéer byggs och sharialagar blir allt mer rådande.
Frågan är igen; VARFÖR?