Kränkning

På något sätt har fler och fler blivit känsliga och de tål nästan ingenting. Om någon gör, eller säger något så är det alltid någon som känner sig kränkt. Stackars liten!
Förut var det så att om någon kände sig kränkt av någon anledning, så jaha?
Vem brydde sig?
Om någon kände sig kränkt, så tänk på något annat då.

Idag är det tvärtom, någon känner sig kränkt för att jag har svarta skor, och det är kränkande för afrikaner.
Förbjud svarta skor!
Är det jag som hämtar på dagis så känner sig någon kränkt, då jag missgynnar kvinnor att umgås med barnen.
Förbjud män att hämta på dagis!
Är det mamman som hämtar på dagis så känner sig någon kränkt, för det är kvinnoförnedrande att kvinnor hämtar på dagis.
Förbjud män att INTE hämta på dagis!

Man kan ju fråga sig vem som ska hämta då?

Så där håller det på och den ena efter den andra känner sig kränkt och det är svårt att göra överhuvudtaget någonting utan att kränka någon. Folk tar illa upp av minsta lilla som kan tänkas utgöra något om man vrider till det.
Det är nästan som i USA men där blir man stämd om någon är förfördelad.
Det är nog därför hela PK-maffian är på hugget och bara det som är accepterat får uttryckas.
Här kan man snacka om åsiktsregistrering.

Känner sig någon kränkt av något så är det väl så. Men det är väl inget att göra en stor sak av?
Media har ett ansvar att inte måla upp alla kränkningar med det säljer ju inte lösnummer förstås.

Kränkt kan man bli om någon går ut i media och säger att X är en idiot!
Det är lättare att förstå.
Men att inte kunna beställa en negerboll på ett fik, att inte kunna köpa en Nogger i en glassbox utan att någon får till att det kränker vissa, det är bara larvigt.